Visa wikitext

[[Fil:Hedemora_station.jpg|right|300px|Hedemora station]]
[[Fil:Hg2.jpg|right|300px|Hg2 lok i GDG färger]]
[[File:Snickarbo_station.jpg|right|300px|Snickarbo station]]

Södra Dalarnes Järnvägsaktiebolag (SDJ) bildades 1875 i Hedemora med syfte att bygga en järnväg som skulle förbinda stambanan i Krylbo med Bergslagernas Järnvägar i Borlänge. Den sydligaste biten av denna tänkta järnväg existerade redan - från Krylbo till Strömsnäs i form av Krylbo-Norbergs Järnväg (KNJ) och Strömsnäs-Avesta i form av Avesta bruks egen spårförbindelse. I koncessionen som gavs 1876 fick SDJ tillstånd att använda respektive köpa in dessa båda bandelar. 1880 kom bolaget igång med trafik upp till Säter, året därpå hela vägen till Borlänge. Redan före trafikstart insåg man att det var opraktiskt att dela linjen närmast Krylbo med KNJ så 1881 hade man även byggt ett eget spår Krylbo-Strömsnäs.

SDJ var inblandade redan från början i Siljans Järnväg mellan Borlänge och Insjön som öppnades 1883-84. I och med denna järnväg skapades det som var tanken med SDJ från början - att bli en viktig del i transportleden mellan Siljan och Mälaren (Västerås). År 1912 köptes Siljans Järnväg av SDJ som sedan förlängde den till Rättvik. Senare under 1910-talet kom SDJ att ingå i det trafiksamarbete som 1919 utvecklades till Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarna-Gävle (GDG). Hela GDG-rörelsen, det vill säga förutom SDJ även Bergslagernas Järnvägar och Gävle-Dala Järnvägar, förstatligades 1947 och inkorporerades i SJ 1948.<ref>Text: Järnväg.net</ref>

== Ur Nordisk familjebok ==

Södra Dalarnas järnväg (sign. S. D. J.), normalspårig 
(1,435 m.), 132,8 km. lång, inom Kopparbergs 
län belägen järnväg, som eges och trafikeras af 
Södra Dalarnas järnvägs ab. och som sedan l 
okt. 1914 är ansluten till Trafikförvaltningen 
Göteborg-Stockholm-Gäfle. Järnvägen 
sträcker sig från Krylbo station vid Norra 
stambanan i nordvästlig riktning öfver Avesta, 
Hedemora och Säter samt vidare genom Gustafs 
och Stora Tuna socknar till stationen Borlänge 
vid Bergslagernas järnvägar. Härifrån fortsätter 
den i samma riktning öfver Repbäckens station, 
där förbindelse erhålles med Falun-Västerdalarnas 
järnväg, till Dufnäs, där Dalälfven öfvergås, 
hvarefter den i hufvudsakligen nordlig riktning 
framgår öfver Insjöns och Leksands stationer, vid 
hvilka båda Dalälfven åter passeras, till ändpunkten 
Rättviks station vid Falun-Rättvik-Mora järnväg. Från 
Kullsvedens station, 37 km. från Krylbo, utgår 
åt n. ö. en 3,2 km. lång bibana till Bispbergs 
gruffält och från Insjön åt n. ö. en bibana till 
Insjöns hamn. Den omkr. 2,2 km. långa sträckan 
från Strömsnäs hållplats, l km. från Krylbo, till 
Avesta utgjorde urspr, en af enskildt bolag anlagd 
och trafikerad bana, som genom köp forvärfvades 
af Södra Dalarnas järnvägs ab. Förbindelsen med 
Krylbo förmedlades förut af den närmast stambanan 
parallellt liggande sträckan af Krylbo-Norbergs 
järnväg. Linjen Borlänge-Insjöns hamn utgjorde förut 
en särskild järnväg, Siljans järnväg, tillhörig 
Siljans järnvägs ab., men öfvergick, sedan densamma 
utdragits från Insjön till Rättvik 1914, i Södra 
Dalarnas järnvägs ab:s ego. De olika sträckorna 
öppnades för trafik:

*Krylbo-Säter jämte bibanan till Bispberg, 41,8 km., 2 nov. 1880.
*Säter-Borlänge, 25 km., 17 okt. 1881. 
*Borlänge-Lännheden, 8,7 km., l sept. 1883. 
*Lännheden-Insjön, 28,5 km., 15 nov. 1884.
*Insjön-Rättvik, 28,7 km., 21 dec. 1914.

Vid 1917 års 
slut utgjorde järnvägens bokförda byggnads- och 
förrådskostnad 8,450,332 kr., hvaraf för rullande 
materiel 913,243 kr., aktiekapitalet 2,132,700 
kr., reservfonden 215,000 kr. samt reparations-och 
förnyelsefonden 500,000 kr. Järnvägsbolagets styrelse 
har sitt säte i Hedemora, och järnvägens postadress 
är Stockholm.<ref>Text: Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1919</ref>


== Referenser ==

<references />
</div>