Runo Lette

Från grytnas.org

Versionen från 25 oktober 2012 kl. 11.25

Runo Lette med familj kom till Knallasbenning 1959. Redan 1957 fick Runo Lette anställning på Avesta Jernverk AB som skulptör. 1963 anställdes han som teckningslärare på Avesta högre all- männa läroverk, seremera Domarhagsskolan och numera Karlfeldtsgymnasiet (2008)och slutligen i Åvestadals och Horndals skolor. Runo Lette var en mångsidig konstnär, han var skulptör, tecknare, målare och smed. Hans intresse för samekulturen var stort och om detta påminns vi av den stora statyn Nåiden i rostfritt stål som pryder Plushuset i Avesta bl.a. Han hade i sin trädgård byggt sig en egen kåta samt hade ett eget "museum" av sameslöjd som t.ex. bandvävnader, knivar med skaft av renhorn, nålhus av horn, saltpungar i rotflätning, kåsor,kistor, tennbroder m.m. Tillsammans med fru Märta, textilkonstnärinna, skapade paret många fina Finnvävar, där Runo Lette ritade mönster och fru Märta vävde. Samiskt motiv förekom ofta på dessa vävar. (Mer att läsa om Runo Lette finns i Folk i Folkarebygd utgiven av Kultur Avesta 2001 samt i Folkarebygden 1982 ang. Runo Lette skulptör).

Dala-Demokraten 27/2 1965.

På torsdagskvällen gick stadsfullmäktige på konstvernissage utomhus. Sammanträdeti Folkets Hus tog bara en kvart - helt debattfi som det var - och ledamöterna hann ledigt vara med på skulpturvisningen och hinna hem till TV-aktuellt. Nere på "piazzan" vid höghuset i kv. Storken vid Kungsgatan hade skulptören Rno Lette lagom hunnit ställa upp sin grupp Smederna när stadsfullmäktige kom på syn. Elden i härden mellan smeden och hans smedhalva flammade värmande i den frostiga kvällskylan och "tyrannerna" behövde inga långa funderingar över konstverket. Det kommer passsa bra i rosenplanteringen på det lilla torget, tyckte ledamöterna överlag. Så det lär inte vara något tvivel om att pengarna - skulptören har begärt 20.000 kr för den rostfria gruppen - blir beviljade när frågan kommer på fullmäktiges bord. - Avesta behöver så väl lite skulpturer och konstnärlig utsmyckning till glädje och trevnad för samhällsborna, säger stadsfullmäktiges ordf. Einar Lövgren. Jag tycker absolut att staden bör förvärva den av Runo Lette ebjudna skulpturgruppen. Motivet är ju symboliskt för Avesta som järnbruksort och utformningen är hållen i stil, som väl harmonierar med den placering man tänkt på den lilla intima piazzan framför höghuset vid Kunsgatan-Bryggaregatan.

Dalademokraten 4/6 1965.

Ny skulptur avtäckt. Avesta stad fick en ny skulptur avtäckt på torsdagskvällen. Det var stadsfullmäktiges ordf. Einar Lövgren som omedelbart efter fullmäktigesammanträdet förrättade avtäckningen av skulptören Runo Lettes smedgrupp i rostfritt, som staden förvärvat för 20.000. I sitt tal erinrade Lövgren om att de kommunla myndigheterna väl tillgodosett den konstnärliga utsmyckningen i skolor under senare år, men staden är fattig på skulpturer. Nu har ett steg tagits i strävandena att avhjälpa denna brist och det skall bli flera gånger vi få avtäcka konstverk av detta slag, menade fullmäktigeordf. Han tackade stadsfullmäktige för visad ekonomisk välvilja när det gällt att förvärva denna skulptur och Lövgren gratulerade Runo Lette till den lyckade utformningen. När skulturen blottades och kvällsolens ljusknippen återkastades från de blänkande rostfria ytorna, tände skulptören lågan som brinner på städet mellan smeden och hans smedhalva.

Dala-Demokraten 18/12 1967.

Länsbostadsnämnden och bostadsstyrelsen fick bakläxa för sin inställning i frågan om den konstnärliga utsmyckningen vid de två HSB-husen i kvarteret Elden i Avesta. Regeringen har bifallit de besvär bostadsrättföreningen Elden i Avesta anfört hos inrikesdepartementet över att länsbostadsnämnden och bostadsstyrelsen inte i låneunderlaget för föreningens två flerfamiljshus i kv. Elden räknat med några kostnader för den konstnärliga utsmyckningen. Regeringsbeslutet betyder att utgången i konststriden i Avesta blev att avestaskulptören Runo Lettes rostfria skulptur "Elden" kan få den placering som HSB tänkt sig framför bostadshusen. Det är det första bostadsföretag i Dalarna, som ansökt om att få tillämpa de nya bestämmelserna om att kostnaderna för konstnärlig utsmyckning även kan ingå i låneunderlaget för bostadshus. Den skulptur HSB beställt hos skulptören Runo Lette rönte emellertid motstånd på vissa håll. Länsarkitekten, som var tveksam till motivet och dess lämplighet, avstyrkte och stödde sig på den expert bostadadsstyrelsen anlitat, avestaskulptören Lars Andersson som helt utdömt Lettes skulptur. Bostadsstyrelsen som hört Statens konstråd, avstyrkte också HSB-föreningens begäran. Stadsarkitekt Hans Floderus, som trots att han är bostadstyrelsens representant i staden inte bereddes tillfälle att yttra sig om konstverket var dock av en annnan mening än de avstyrkande instanserna. Han ansåg Lettes skulptur lämplig i den miljö den skall placeras och stadsarkitekten såg också till att hans synpunkter kom till inrikesdepartementets kännedom, då ärendet blev överklagat dit. Arkitekt Floderus inlämnade i samband med de besvär HSB-föreningen anförde, en skrivelse, där han hävdade att konstverket har ett på alla sätt godtagbart utförande och att den föreslagna placeringen är väl vald. Han påpekade också att de instanser, som avstyrkt att skulpturen ingår som utsmyckning framför bostadshusen i kv. Elden, inte sett konstverket i färdigt skick utan tagit beställning till skulpturen på enbart skisser. - Jag är väldigt glad över denna utgång i den omstridda fråga om konstnärlig utsmyckning skall inräknas i låneunderlag, säger arkitekt hans Floderus till Dala-Demokraten.