Sägen och verklighet om Askö

Från grytnas.org

 I fordomtima reste sig enligt sägnen på Askö holme i Dalälven en slottslik herrgård.

  Det forna herrgårdsområdet är i dag fastland, medn sägnen förmäler att ölven en gång stod så högt att här var en ö. Den dalsänka, som i söder och sudväst skiljer området utmed älven från den övriga delen av egendomen, inrymmer tvenne smärre tjärnar: Askösjön och Rudtjärn. Vid högvatten, såsom vid 1860 och 1916 års vårfloder, stiger älven upp i dalgången, så att platsen ter sig som en holme. Förr hadde platsen gott om ask, men nu finnes ej mer än ett sådant träd kvar.

  Långt tillbaka fördes här spiran av en mäkta rik och förnäm adelsdam, en grevinna, som här förde ett högt hus. En bro ledde då från Askösidan till Grönvallsstranden, och ännu kan man märka den gamla igenväxta vägen, som lett från bron till Rembo. Vid ett tillfälle, då den högvälborna damen promenerade på bron, hade hon kastat en guldring i vattnet och övermodigt yttrat, att lika visst som hon icke kunde återfå ringen, lika säkert kunde hon ej bli fattig. Men någon tid därefter inlämnade en fiskare en i älven fångad gädda, som vid tillredningen visade sig innehålla grevinnans ring.

 Endast något år efter denna händelse kom olyckan. Under grevinnans julottebesök i Grytnäs kyrka hade en liten gråklädd gubbe kommit in i herrgårdens kök och bett om något att dricka. En tjänarinna hade gått ner i källaren för att hämta julöl, men fick vid återkomsten se den gråklädde komma utspringande på kökstrappan, varifrån han hastigt försvann. Inkommen fann tjärnarinnan en tjock rök slå emot sig, och innom kort stod huset i ljusan låga. Branden tillskrevs den mystiska gubben, om vilken det sades att han var av råndastam.