Hommansbenning
Från grytnas.org
Ordet benning i ett ortsnamn är ett säkert vittnesbörd om hyttdrift i äldre tider. Benning = byggning är i nedre Berslagen vanligt just vid hyttplatser.
Innehåll |
Fastigheter
Järnhantering
Hoffmansbenning omtalas 1539, men hadde säkerligen hyttdrift långt tidigare. Hammaren anlades 1613 och var den näst älsta i Grytnäs om man bortser från Djäknehyttan som anlades 1610. Hoffmansbenning förvärvades av Nils Gripemark - ägare till Askön, Åvesta gård, stora skogar mm. Vid denna hytta ville han anlägga ortens förnämsta järnbruk, se nedan. Hommansbenning producerade ca 100 skeppund 1688, (100 skeppund = 19540 kg tackjärnsvikt).[1]
Hommansbennings bruk
Den enda ansats till till drift i större skala finns i Hommansbenning under dess sista år i Gripemarks ägo. I en supplik till Bergskolegium 17 okt 1687 beskriver Gripemark sin hammare, som han haft i drift i ett årtionde. Hemmanets skog säges vara tillräcklig för driften av hammaren, som lider av dålig vattentillgång. Detta sista torde ha föranlätt egendomliga vattenkraftsanordningar för hammaren. Ruiner av dessa anordningar finns kvar än idag. Gripenmark planerar att återupprätta hyttdiften vid Hommansbenning och likaledes vid angränsande Knallasbenning och Nyhyttan. Gripenmark har köpt in hemman och andelar av hemman i dessa byar. Samt delar i Smedsbo, Skogsbo, Lilla Avesta, Västerbo och Ransjö gruvor. Han avser härmed sätta en omfattande järnhantering utan att behöva fråga Avesta om inköp av kol. Tackjärn har han hitils i huvudsak köpt från Norberg. Men i framtiden avsera han själv att förse sig med malm och kol för att framställa eget tackjärn.
Tyvärr kom Hommansbennings bruk aldrig till stånd. Vid 1690-talets början ödelades på byråkratins order den lilla resten av järnhantering i Grytnäs socken. Det enda järnbruk att tala om som funnits på socknens mark är Avesta kopparbruk.
Utdrag från Riksantikvarieämbetet
Hytt och hammarområde bestående av hyttruin, hammargrund, kolhus, dammvall, vattenränna och slaggvarpar. Hyttruinen utgörs av en jordkulle, vilken överlagrats avfall. Hammargrunden besår av stenblock i kallmur. Dammvallen är sammanrasad och har rester av timmerfodring. Den en slaggvarpen utgörs av hyttslagg (masungsslagg)den andra av färskningsslagg samt kol. De båda slaggvarparna kan ursprungligen utgjorts av en enda varp. I området finns även en kvarngrund, en lagersten och en tvättstugegrund.
- 1462 "Hamansboning" älsta kända belägg (Norbergs ting, or, Skokl 2:148, OAU).
- 1538 Hytta i Hommansbenning upptogs i skattelängden "Hyttor till Gamla Norberg" (Kammararkivets landskapshandlingar).
- 1613 Hommansbennings bergsmanshammare anlades (Hrmens register, Bergskollegiest arkiv, Söderberg 1941:97).
- 1640 Hytta i Hommansbenning upptogos i skattelängd (Jordebok, Kopparberg;Kammararkivet).
- 1666 Hytta i Hommansbenning betecknades som öde i skattelängd (Jordebok, Kopparberg;Kammararkivet).
- 1670 Hytta i Hommansbenning var i bruk (Allmänna bergverksrelationer, Bergskollegiets arkiv; Ahlberg 1989:30).
- 1671 Hytta i Hommansbenning var öde (Allmänna bergverksrelationer, Bergskollegiets arkiv; Ahlberg 1989:30).
- 1689 Resolution om hammaren i Hommansbennings ödeläggelse inom två år (Harmens register; Bergskolegiets arkiv).
- 1690-t Hammare i Hommansbenning kades ned (Söderberg 1941:130)
- 1850 Smältarsmedja anlades i Hommansbenning (Kulturhistorisk bebyggelseinvetering för Avesta kommun, Dalarnas museum 1995:292).
- 1885 Smältarsmedja i Hommansbenning lades ned (Kulturhistorisk bebyggelseinvetering för Avesta kommun, Dalarnas museum 1995:292).
Kommentar
På platsen för hytt och hammarområdet (RAÄ 35) redovisare 1650 års karta en hammare samt en kvarn På 1652 års karta redovisas två hytt eller hammarsymboler i området. 1795-1802 års lantmäteriakt redovisar en kvarn på platsen. Redovisningen på 1625 års lantmäteriakt avser sannolikt den historiskt belagda hyttan och hammaren i Hommansbenning. Att hyttan redovisas 1652 men inte 1650 kan betyda att hyttan vid denna tid varit i slutfasen av sin produktionstid. Hyttdriften kan då ha varit mindre intensiv, med endast sporadiska blåsningar vissa år (jfr Ahlber 1989:30). Redovisningen av hammaren på lantmäteriajterna överensstämmer med de historiska uppgifterna angående brukningstiden för hammaren i Hommansbenning. De sista brukningsåren, från före 1684, ägdes Hommansbennings hammare av Nils Gripenmark, vilken senare ämnade anlägga bruk på platsen. Detta ogillades dock av kronan och planen kom ej i stånd (Söderberg 1941:128f). Enligt kulturhistorisk bebyggelseinventering för Avesta kommun, Dalarnas museum (1995:292) anlades smältarsmedja vid hytt och hammarområdet (RAÄ 35) under mitten av 1800-talet. Lantmäteriakter för denna tid saknas dock. Smältarsmedjan kan därför inte beläggas mot lanmäteriakter. Färskningsslaggen på platsen härrör dock möjligen från smältarsmedjan. 1650 och 1652 års lantmäteriakter redovisar ett bebyggelseläge under namnet Hommansbenning. 1795-1802 års karta redovisar en hustomt, vilken idag är bebyggd.
Referenser
- ↑ Agaton Ericstam, Grytnäs socken, 1960
